Läs i boken kapitlet samhällets ekonomi och det som handlar om kommun, landsting och stat.
Jag presenterade detta på lektionerna som att ekonomin är som en berg och dalbana. Den rör sig i svängar (conjunctions) efter hur mycket eller lite tillväxt( hur mycket pengar som tex omsätts mellan hushåll och företag eller utland och företag) vi har i det ekonomiska kretsloppet under en viss tid. Vi utgick ifrån exemplet Johansson. Det var gyllene tider. Bilfirman sålde massor av karosser till Tyskland. Lars Johansson fick jobba extra. Han tjänade mer pengar. Han hade råd att ta ett ytterliggare lån för en ny bil. Familjens hushållskassa ökade med 2000 kronor.
Fördelen med högkonjunktur är alltså att arbetslösheten minskar och köpkraften ökar (vi tjänar mer och spenderar mer pengar. Staten får in mer pengar i form av skatt och slipper utgifter i form av bidrag. Nackdelen med detta är att en ökad köpkraft ofta leder till inflation. (pengarnas värde minskar. Om pengarnas värde minskar så kan oron för att investera och köpa saker också minska. Eftersom vi inte riktigt är säkra på vad saker och ting är värda. Det är inte bra när värdet på saker förändras. Se tex exemplet med Tyskland under 30-talet. Där potatis kunde vara dubbelt så dyrt på onsdagen mot vad det var på måndagen. Detta var ett fall av hyperinflation. Det vi strävar efter är att hushållen för högre lön än vad inflationen är, på så sätt ökar vi den privata välfärden. För att förhindra en hög inflation så har staten ett knep att ta till. Det är att höja styrräntan. Alla svenskar som har lån kommer då att behöva betala bankerna högre ränta vilket dämpar köpkraften och inflationen. Det ger oss också signaler om att det lönar sig att spara pengar istället för att slösa med nya lån. Vi kyler av konjunkturen och motverkar ökad inflation. Faran med detta är att företagen kommer att sälja mindre vilket kan leda till högre arbetslöshet. Så detta kan bara göras när det verkligen går bra för Sverige och vi är i högkonjunktur. Enkelt sagt kan man säga att vi ska spara pengar när det går bra för Sverige och vi ska slösa när det går dåligt. Så när vi är i lågkonjuntur och köpkraften är låg. Då sänker vi istället räntan, då ökar vi bidragen, då bygger vi nya vägar och skapar nya jobb för att se till att köpkraften ökar och arbetslösheten minskar. Svårare än så är det inte. Simple common sence, spara när du har mycket pengar till tider då kanske du behöver pengarna mer.
Jag presenterade detta på lektionerna som att ekonomin är som en berg och dalbana. Den rör sig i svängar (conjunctions) efter hur mycket eller lite tillväxt( hur mycket pengar som tex omsätts mellan hushåll och företag eller utland och företag) vi har i det ekonomiska kretsloppet under en viss tid. Vi utgick ifrån exemplet Johansson. Det var gyllene tider. Bilfirman sålde massor av karosser till Tyskland. Lars Johansson fick jobba extra. Han tjänade mer pengar. Han hade råd att ta ett ytterliggare lån för en ny bil. Familjens hushållskassa ökade med 2000 kronor.
Fördelen med högkonjunktur är alltså att arbetslösheten minskar och köpkraften ökar (vi tjänar mer och spenderar mer pengar. Staten får in mer pengar i form av skatt och slipper utgifter i form av bidrag. Nackdelen med detta är att en ökad köpkraft ofta leder till inflation. (pengarnas värde minskar. Om pengarnas värde minskar så kan oron för att investera och köpa saker också minska. Eftersom vi inte riktigt är säkra på vad saker och ting är värda. Det är inte bra när värdet på saker förändras. Se tex exemplet med Tyskland under 30-talet. Där potatis kunde vara dubbelt så dyrt på onsdagen mot vad det var på måndagen. Detta var ett fall av hyperinflation. Det vi strävar efter är att hushållen för högre lön än vad inflationen är, på så sätt ökar vi den privata välfärden. För att förhindra en hög inflation så har staten ett knep att ta till. Det är att höja styrräntan. Alla svenskar som har lån kommer då att behöva betala bankerna högre ränta vilket dämpar köpkraften och inflationen. Det ger oss också signaler om att det lönar sig att spara pengar istället för att slösa med nya lån. Vi kyler av konjunkturen och motverkar ökad inflation. Faran med detta är att företagen kommer att sälja mindre vilket kan leda till högre arbetslöshet. Så detta kan bara göras när det verkligen går bra för Sverige och vi är i högkonjunktur. Enkelt sagt kan man säga att vi ska spara pengar när det går bra för Sverige och vi ska slösa när det går dåligt. Så när vi är i lågkonjuntur och köpkraften är låg. Då sänker vi istället räntan, då ökar vi bidragen, då bygger vi nya vägar och skapar nya jobb för att se till att köpkraften ökar och arbetslösheten minskar. Svårare än så är det inte. Simple common sence, spara när du har mycket pengar till tider då kanske du behöver pengarna mer.
Klicka för att ställa in anpassad HTML
NEDANFÖR KAN DU LADDA NER P.P
| konjunkturbildspelet-3.ppt |
RSS-flöde
