Inför onsdagens prov lite läsanvisningar.
På sidorna 98-99 kan du läsa om hur jordens befolkning är fördelad.
Som vi pratat om på lektionerna så bor de flesta människorna i Asien, Indien.
Men om ni tittar på kartan på sidan 99 ser ni också att många människor bor längst med kusterna. Varför bor människorna vid haven? Historiskt sett pga goda transportmöjligheter. Det är ju också havsbrisen som ger en del "fläkt" i varma delar av världen, fiske, vissa industrier som drar fördel av att ligga vid hamnar, eller tillverkning som kan behöva smidiga transporter av råvaror.
Trots detta bor de flesta människor på glesbygden. Nackdelen då är ju att det blir svårt med vägsr, transporter att det inte är tillgängligt. I städerna har vi ju sjukvård, skolor och där centreras jobben.
På sidan 102 handlar det om barn och utbildning. Vad kommer det sig att det än idag finns länder så som Mali där få barn faktiskt går i skolan?
Varför är det bra om man satsar på flickorna och deras skolgång? Jo för om flickor väljer att utbilda sig så kommer de inte att skaffa lika många barn, munnar att mätta. Det är ju det som Hans Rosling säger är nyckeln till att få bort barnadödligheten. Att alla länder skaffar två barn per familj. Men för att det ska ske krävs ju att de fattiga länderna får bättre levnadsstandard och då är utbildning nyckeln!.
På sidan 103 kan du läsa om flyttningar, dvs migration. I rika länder beror detta ofta på invandring medans i fattiga länder ökar befolkningen till följd av ökat barnafödande. Samt där är flyttningen inom länderna större, tex från landsbygd in i de redan överbefolkade städerna, med slumområden som konsekvens.
Varför flyttar man? Detta har vi diskuterat på lektionerna. Minns push och pull faktorerna.
PUSH: Vad får människor att vilja flytta. Vad är dåligt där man bor just nu?
PULL: Vad lockar människor till en region/område?
Minns alla era goda exmpel. Jobb,kärlek,utbildning,utbud,infrastruktur etc.
miljö,priser, bostäder,natur. med mera.
Viktigt att du förstår begreppet urbanisering på sidan 104 samt att du funderar kring för och nackdelar med en åldrande befolkning.
Varför kan det tom vara så att en allt äldre befolkning kan vara ett problem för ett land i framtiden? Varför har tex Japans befolkning minskat och varför har Rysslands befolkning minskat? Minns vår diskussion från lektionerna.
Viktigt att du kan tolka och förstå ett befolkningsdiagram! se sidan 105.
Minns vår diskussion om produktion av mat kontra befolkning.
Enligt Malthus måste ju produktionen av mat vara lika eller högre än jordens totala befolkning för att vi ska kunna bli fler. Problemet med Maltus teori är ju att han levde på 1700-talets slut. Det vill säga före industrialiseringen. Det var en tid då jordbruket var väldigt ineffektivt, då länder under perioder drabbades av missväxt(minns franska revolutionen). På 1800-talet kom ju jordbruket att effektivviseras med maskiner och bättre odlingstekniker. Och idag kan vi ju bespruta odlingar och odla i stora växthus. Boserup vägde ju just in detta, att vår matproduktion blivit så bra att vi faktiskt kan anpassa produktionen till att vi blivit fler på jorden. Malthus teori stämmer dock in på fattiga länder där de än idag drabbas av torka och missväxt. Men rika länder som Sverige, här importerar vi ju maten om vi inte kan odla den själva. Det enda som händer är att gurkan kostar 40 kronor istället för 5 kronor och så får vi käka kolrötter istället. Ett i-lands problem som det skämtsamt kallas.
Kolla nu igenom bokens sidor! Läs tex sammanfattningarna på sidorna 106 och 112!
På sidorna 98-99 kan du läsa om hur jordens befolkning är fördelad.
Som vi pratat om på lektionerna så bor de flesta människorna i Asien, Indien.
Men om ni tittar på kartan på sidan 99 ser ni också att många människor bor längst med kusterna. Varför bor människorna vid haven? Historiskt sett pga goda transportmöjligheter. Det är ju också havsbrisen som ger en del "fläkt" i varma delar av världen, fiske, vissa industrier som drar fördel av att ligga vid hamnar, eller tillverkning som kan behöva smidiga transporter av råvaror.
Trots detta bor de flesta människor på glesbygden. Nackdelen då är ju att det blir svårt med vägsr, transporter att det inte är tillgängligt. I städerna har vi ju sjukvård, skolor och där centreras jobben.
På sidan 102 handlar det om barn och utbildning. Vad kommer det sig att det än idag finns länder så som Mali där få barn faktiskt går i skolan?
Varför är det bra om man satsar på flickorna och deras skolgång? Jo för om flickor väljer att utbilda sig så kommer de inte att skaffa lika många barn, munnar att mätta. Det är ju det som Hans Rosling säger är nyckeln till att få bort barnadödligheten. Att alla länder skaffar två barn per familj. Men för att det ska ske krävs ju att de fattiga länderna får bättre levnadsstandard och då är utbildning nyckeln!.
På sidan 103 kan du läsa om flyttningar, dvs migration. I rika länder beror detta ofta på invandring medans i fattiga länder ökar befolkningen till följd av ökat barnafödande. Samt där är flyttningen inom länderna större, tex från landsbygd in i de redan överbefolkade städerna, med slumområden som konsekvens.
Varför flyttar man? Detta har vi diskuterat på lektionerna. Minns push och pull faktorerna.
PUSH: Vad får människor att vilja flytta. Vad är dåligt där man bor just nu?
PULL: Vad lockar människor till en region/område?
Minns alla era goda exmpel. Jobb,kärlek,utbildning,utbud,infrastruktur etc.
miljö,priser, bostäder,natur. med mera.
Viktigt att du förstår begreppet urbanisering på sidan 104 samt att du funderar kring för och nackdelar med en åldrande befolkning.
Varför kan det tom vara så att en allt äldre befolkning kan vara ett problem för ett land i framtiden? Varför har tex Japans befolkning minskat och varför har Rysslands befolkning minskat? Minns vår diskussion från lektionerna.
Viktigt att du kan tolka och förstå ett befolkningsdiagram! se sidan 105.
Minns vår diskussion om produktion av mat kontra befolkning.
Enligt Malthus måste ju produktionen av mat vara lika eller högre än jordens totala befolkning för att vi ska kunna bli fler. Problemet med Maltus teori är ju att han levde på 1700-talets slut. Det vill säga före industrialiseringen. Det var en tid då jordbruket var väldigt ineffektivt, då länder under perioder drabbades av missväxt(minns franska revolutionen). På 1800-talet kom ju jordbruket att effektivviseras med maskiner och bättre odlingstekniker. Och idag kan vi ju bespruta odlingar och odla i stora växthus. Boserup vägde ju just in detta, att vår matproduktion blivit så bra att vi faktiskt kan anpassa produktionen till att vi blivit fler på jorden. Malthus teori stämmer dock in på fattiga länder där de än idag drabbas av torka och missväxt. Men rika länder som Sverige, här importerar vi ju maten om vi inte kan odla den själva. Det enda som händer är att gurkan kostar 40 kronor istället för 5 kronor och så får vi käka kolrötter istället. Ett i-lands problem som det skämtsamt kallas.
Kolla nu igenom bokens sidor! Läs tex sammanfattningarna på sidorna 106 och 112!
RSS Feed
