se min film som förklarar vad dessa teorier handlar om och vad som skiljer dem åt!

När du förbereder dig inför provet använd framförallt häftet "befolkninge sfördelning. Gå också in här och se filmklipp och läs lite mer om vad vi gjorde för varje lektion/vecka. 

Den gröna linjen visar på Malthus teori.
den blå Boserup.
Malthus levde under slutet av 1700-talet. Ett århundrande som kännetecknas av svårigheter vad gäller produktion av mat. Missväxt, innegfektivt jordbruk och endast Storbrittanien har tagit steget mot en första fas av industrialisering.
malthus tror på en viss tillväxt av resurser. Samtidigt kan ni se vad som händer när befolkninge växer snabbare än resurserna.
​befolkningsökningen tvingas ner mot resursstrecket i det som M menar är katastrofpunkten.
​svält epedemier och krig blir resultatet när vi föder fler än vi kan mätta.

 Du kan läsa om varför världens befolkning blir större. 
En intressant teori som förklarar detta är den demografiska transitionen. 
Som han säger på filmen finns det idag inga länder i FAS 1. Dvs att födelsetalen och dödstalen är höga!
I FAS 2 (när delar av världen industrialiserats) så kommer dödstalen att minska samtidigt som födelsetalen är de samma. Då kommer det att ske en kraftig befolkningstillväxt. 
I fattiga delar av världen(så som många länder på den Afrikanska kontinenten) beror befolkningsökningen på att vaccin, hygien, och effektivare produktion av mat, kommit dit som ett resultat av att den rika världen har industrialiserats. Detta skedde under framförallt 1800-talet i Sverige. FAS 3 kännetecknas av att ekonomin i länderna blivit bättre och samhället uppmuntrar människor till utbildning och karriär, färre väljer nu barn vi får alltså sjunkande barnafödande samtidigt som dödstalen är de samma. I rikare, industrialiserade länder kan vi nu se att befolkningsökningen planar ut! Detta leder oss in i FAS 4, där vi lever längre samtidigt som vi föder färre barn tack vare på bättre levnadsstandard. FAS 5 kännetecknas av att vi lämnas industrisamhälle och går in i informationssamhället. Tillverkning blir nu i fattigare länder (tex klädindustri på Sri Lanka). Vi kan se att människor ni föder färre än 2 barn per familj och att vi skaffar barn allt senare.
Nackdelen med detta är att vi får en ökad äldre befolkning som ska försörjas av färre. Samt att vi får sämre ekonomi då det finns färre befolkning till att köpa varor.

Se även denna film som beskriver hur man kan läsa och tolka en befolkningspyramid. 

Här kan du se fyra befolkningspyramider som berättar om fyra länder med väldigt olika förutsättningar och olika framtid. Vilka utmaningar står dessa fyra länder inför

Här hittar du några kul sidor som har att göra med befolkningsfrågor. 

Här hittar du två arbetshäften som berör mycket av det vi pratat om på lektionerna. Framförallt hur jordens befolkning är fördelad mellan länder men också vad gäller åldersfördelning inom länder. Är det bra med en för ung eller för gammal befolkning. 
Några centrala begrepp som urbanisering och migration berörs. Varför sker det en urbanisering runt om i världen? 

OBS RÅKADE LÄGGA  8BS  UPPGIFTEN UNDER ÅRSKURS 9. 
SÅ GÅ IN PÅ NIAN DÄR LIGGER UPPGIFTEN LÄNGST UPP! FÖLJ INSTRUKTIONERNA.

Här hittar du diagrammet som vi gick igenom på lektionen och som berättar om jordens utveckling utifrån levnadslängd och tillgång till pengar/resurser de senaste 200 åren.

Nu är vi inne i vecka 3 och denna vecka kommer vi tillsammans att se följande klipp från Hans Rosling. 
Frågor att fundera på när du ser klippet. 
1. Hur kommer det sig att det fanns 3 miljarder människor på jorden 1960 men 7 miljarder idag? Vad har hänt? 
2. Vad menar Hans rosling med Västländer och Utvecklingsländer? Varför delar han in världen i dessa två grupper? 
3. Varför använder sig Hans Rosling av tofflor, cykel, bil och flygplan då han förklarar hur de olika lådorna utvecklas och rör sig från fattiga till delvis utvecklade och så vidare. 
4. Vad menar Hans Rosling är det största hotet mot att vi kan kontrollera befolkningstillväxten? 

Första lektionen så diskuterade vi tillsammans bilderna i dokumentet.
Vi diskuterade utifrån följande frågeställningar
Vilka slutsatser kan vi dra om varför människor bosätter sig på vissa platser då vi studerar vad kartorna visar?
Hur kommer det sig att så många människor väljer att bo vid kusterna?
Varför har vi så mycket tillgång till sötvatten i Sverige?
Se också förklaringen till hur man tolkar en befolkningskurva.
Hur skiljer sig Japans och Nigerias befolkningskurvor och varför har Japan och Nigerias befolkningskurvor så olika utseende?